Prat i mössan om mässan

https://i2.wp.com/eskilstuna.se/ImageStoreNET/Used/GSeUxpf-S1re9KJndqKP.JPGJAG VET INTE riktigt vad det är för mekanismer som gör att åtskilliga bokmässebesökare känner någon sorts behov av att beklaga sig – efteråt!

Facebook översvämmas redan på söndagen av kulturpersonligheter som meddelar att de längtar hem till Stockholm igen, att de ”äntligen” sitter på X2000 och läppjar vin och snart, snart, snart får återse Skärholmen och Årstabron. Alla rapporterar om trötthet, bakfylla, onda fötter och sargat sittfläsk.

På min ”gamla” skrivsida Kapitel1 hittar man stänk av frustration över att inte ha blivit sedd, vimmelkantiga skribenter som mest verkar ha uppfattat kaos bland alla montrar och folk som önskar att Bokmässan skulle ligga på en avlägsen åker någonstans så att de kunnat köra ända fram med sin bil.

Sånt där hör man aldrig folk gnälla om när det exempelvis gäller fotbollsmatcher. Fast där är det precis lika stimmigt, lika trångt, lika dyr och dålig mat, lika många ansikten och lika omöjligt att parkera husbilen intill entrén.

Vad vet jag, kanske är det ett behov som författarwannabees och kulturmänniskor har av att distansera sig från Det Stora Marknadstorget – ungefär som att ”jag var visserligen där, men jag tyckte inte att det gav mig någonting direkt, jag är lite för cool och för bra för det där folkliga stället”.

Själv älskar jag Bok & Bibliotek. Förbehållslöst. Jag tycker om den trånga stämningen, jag gillar att alla faktiskt kan prata med alla, att det är ett så rikt utbud av seminarier att man hela tiden måste välja bort. Jag gillar att bestsellerförfattare står några meter ifrån stackars hoppfulla poeter som viftar med sina få självtryckta exemplar, att stora förlag brassar på med äckelgröna golv och femtio intressanta titlar, samtidigt som de små specialförlagen trängs i påvra bås och möjligen en halvintressant titel om självförverkligande eller vävning.

Det är som en trång basar i Casablanca. Lurendrejare, ordtjusare och seriösa handelsmän buffar på varandra sida vid sida och jag köper det jag vill ha, tittar på det jag kanske vill ha och struntar i det jag inte vill ha. Jag älskar lockropen, förförelserna från de som vill säga något till just mig. Jag älskar möten och snabbkaffe, lugnet i seminariesalarna, de flummiga mentorerna och de supereffektiva funktionärerna. De som ser bokmässan som en irriterande kardborre förstår jag mig inte på.

Ni talar i mössan om mässan, helt enkelt.

Annonser

6 tankar om “Prat i mössan om mässan

  1. Nå, jag trivdes i alla fall.

    Var där för första gången och lärde mig helt enkelt massor.
    Nästa gång vet jag hur jag ska bära mig åt för att hinna ännu mera.

    Ser redan fram mot det!

  2. ”Alla rapporterar om trötthet, bakfylla, onda fötter och sargat sittfläsk.”

    Nu var jag ju inte där även om jag tror att det hade varit en kul upplevelse.
    Men efter fyra(?) dagars trängsel på en jättemässa så skulle jag nog kunna klaga på tre av sakerna ovan. Den som inte har onda fötter har säkert inte sett nog av mässan 🙂

  3. I egenskap av en som läst inläggen på Kapitel 1 är jag en smula kritisk till Hanssons retorik.

    Det är förvisso ett effektivt men föga reko knep att använda sig av: Att göra en grov karikatyr av vad andra människor gjort eller sagt för att sedan angripa karikatyrerna med sitt hån. Därmed samtidigt angripa personerna bakom karikatyrerna på ett sätt de svårligen kan försvara sig mot, då de knappast vill stå för karikatyrbilden av sig själv.

    Jag har då inte märkt att mässan skulle ha varit särskilt bespottad på K1.

    För min del får jag intrycket att det är ”Smygande Katten”, som vi känner honom som på K1, som har svårt för att någon ger uttryck för något som helst negativt i en text som även nämner bokmässan. En märklig hållning, enligt mig.

    Att uttrycka ”ett stänk av frustration” innebär knappast att man begått det uppenbarligen oförlåtliga brottet att såga hela mässan.
    (Och där använde visst jag det icke särskilt reko vapnet. Säkrar detsamma och backar härifrån …)

  4. Käre Mattias/Olle.
    Tack för kommentaren.

    Men du verkar lite kluven, både vad gäller ditt alias och dina åsikter.

    Visst, jag karikerar. Erkänner. Men en karikatyr kan aldrig göras utan underlag och det kom i år, liksom förra året, ett antal pustar av lättnad från en del sthlms-baserade kulturpersonligheter över att ”äntligen” få åka hem igen.

    På K1 har det inte varit så farligt dock, där överväger de positiva kommentarerna. Men jag blir så trött av folk som vill åka Cheva ända in i mässhallen och som blir putta när det inte går. Men hallå, har de aldrig besökt Centre Pompidou, Glyptoteket eller Gröna Lund? Det är knappast dålig planering av vare sig mässan eller Gbg att man inte kan komma susande i en Chevrolet från Dalarna utan att hitta parkering fem meter från mässhallen – den enda som planerat dåligt är chauffören.

    Varför överskuggas inte parkeringsproblemen av den euforiska känslan av litterärt smörgåsbord? Varför gnälls det på formateringar på K1 när platsen ändå ger utrymme för åtskilliga manus, diskussioner och möten?

    Var gärna kritiska mot bokmässan, alltså. Men inte imponerar det på mig om kritiken handlar om onda fötter och brist på parkeringsplatser. Höj blicken!

  5. Nej, det är nog inte alla som känner Göteborg utan och innan. Eller kan förväntas göra det.

    I fallet med kritiken från nämnda chaufför, är min poäng att den över huvud taget inte gällde ditt ”litterära smörgåsbord”. Den uttryckte beklagan över att chauffören missade detta. Dennes ”kritik” borde alltså inte buntats ihop med det övriga, utan borde i så fall fått ett eget blogginlägg med ditt försvar av Göteborg.

    Sedan kan det nog diskuteras i det oändliga huruvida det var chauffören eller staden eller den lokala mässan som brustit i planering. Därmed antagligen lite utav varje, om man får vara så icke-kategorisk.

    När det gäller K1 kan jag definitivt hålla med om att det ibland gnälls alldeles för mycket där, på en sajt som erbjuder allt det du nämnde helt gratis. Tacksamheten borde få ta större plats.

    Dock, om din poäng är att man därmed inte alls får uttrycka en önskan om att det t.ex. skulle vara lättare att lägga in och formatera sina texter, så håller jag inte med.

    Allt människoskapat, t.ex. en bokmässa eller en internetsajt, kan alltid förbättras och utvecklas med hjälp av kritik. (Dessutom är det ett mänskligt behov att få lufta även sina negativa upplevelser och intryck.)

    Jag gillar din målande beskrivning av hur du upplevde mässan. Den hade emellertid varit lika stark utan att du gått så hårt åt andras upplevelser.

    Ja, du ser, jag har svårt att vara ensidig i mina åsikter. Antagligen är det därför jag reagerar så när andra verkar vara det.

    P.S. Ang. alias: Jag har ett namn: Mattias, men på K1 använder jag pseudonymen S:t Olle.

    Mycket vänliga hälsningar – Mattias/Olle/den kluvne/(^_^)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s