Snutarna på Hollywood Station

EN UPPDATERAD VARIANT av tv-serien Hill Street Blues – fast i bokform – är väl ungefär vad man får om man läser Joseph Wambaughs kriminalroman Hollywood station. Ett antal poliser går på och av sina vaktskift och spelar sina roller i den bisarra verklighet som utgör glamourens och tragikens Hollywood.

En av snutarna har förstås skådespelardrömmar och irriterar sin partner med att hela tiden tjata om det ljuva livet på vita duken. Men det är också i stort sett det enda som indikerar att vi är i USA:s filmcentrum. Ja, förutom alla knarkare, tiggare och transor som maskerat sig till Marilyn Monroe eller Spindelmannen förstås.

Wambaugh lägger en mosaik av enskilda händelser, som efter en stund bildar ett sammanhang och till slut får en dramatisk upplösning. Fram träder bilden av ett sjaskigt, halv sönderknarkat och svårt kriminaliserat gatuliv som pågår parallellt med det flotta livet på Sunset Boulevard. Det är poliser som äter för fet mat, som hamnar i skottlossning och får kindbenet sönderslaget, som utsätter sig för onödiga risker och som tålmodigt tjatar med smågangsters, armeniska storgangsters och påtända knäppskallar .

Från början var jag behärskat entusiastisk under läsningen av Hollywood Station. Men efter ett tag hade berättelsen ätit sig in i mig, snutarna blev riktiga karaktärer och brottslingarna mer och mer begripliga.

Till slut sitter man där som läsare med full hand och har fått en blödande och spännande skröna om brott och fattigdom mitt i välfärden.

Det som stör mig har antagligen med översättningen att göra. Språket hackar, det är amerikanifierat och ospänstigt, och skapar en onödig distans. Översättningen är förresten signerad Expressen-journalisten Mats Olsson; han skriver ju snärtigt i sina egna spalter men verkar här fastna i schabloner.

Synd faktiskt. Jag gissar att intrycket hade blivit annorlunda om man läst Hollywood Station i originalversionen.

Joseph Wambaugh: Hollywood station. Ordupplaget. ISBN: 9789185785445.

Annonser

4 thoughts on “Snutarna på Hollywood Station

  1. Hej,

    Jag har funderat på att köpa boken, men jag drog mig tillbaka just för att jag såg att Mats Olsson översatt den. Lustigt (eller hur man ska uttrycka det) att expressen ger den fem getingar. Apropå översättningar läste jag Bolanos De vilda detektiverna och måste säga att den är helt fantastisk. 700 sidor, svåra referenser till Bolanos samtid i 70-talets sydamerika, men jag tycker att översättaren (vem hon nu är, jag minns inte) sköter det bättre än någon annan jag har läst. Boken är föresten briljant i alla avseenden och lämpar sig nog särskilt till litteraturintresserade.

    Mvh
    Samir (Ben på K1)

  2. Hej.
    Tack för tipset om Bolano.
    Expressens getingsvärm är för stor, jag skulle sagt tre och en halv getingrackare. Men jag tror att de populistiskt upptäckte att Leif GW pekat ut boken som hysteriskt bra och då ville de kanske gärna vara kompisar med honom s.a.s.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s