Knausgårds fyra – ung man i en dimension?

JAG BLIR MER och mer nyfiken på hur jag till slut kommer att summera läsningen av Karl Ove Knausgårds stora romanprojekt Min kamp, när jag väl läst ut den sjätte delen.

Ännu har jag bara kommit till Min kamp 4 och lägger ifrån mig den boken utan att ha blivit särskilt berörd, för en gångs skull.

Som alltid glimrar Knausgård till i långa stycken. Men vad det här bandet egentligen vill säga är mer oklart. Det berättande som tidigare varit unikt i de tidigare romanerna börjar plötsligt kännas som ett slags manér.

Storyn är enkel: den unge Karl Ove får jobb som lärarvikarie på en skola i en karg och händelsefattig fiskeby i Nordnorge. Det är vinter. Havet är svart, bergen störtar brant ner i vattnet, de få invånarna dricker kopiösa mängder sprit och går ut och in i varandras lägenheter, unga kvinnliga elever attraherar den unge vikarien, snöplogen jagar honom genom vinternattens öde gator, det enda han tänker på alla dagar och alla nätter är musik, att äntligen få knulla och att dricka alkohol.

En skildring av en ung mans sökande efter sig själv, javisst. Men ganska stillastående, trots allt. Och då får jag plötsligt för mig att Knausgård här  ytterst medvetet vill skildra hur hopplöst endimensionellt och primitivt unga män formar sina liv? Att detta är ett obarmhärtigt autofiktivt självporträtt, vars provokativa syfte är att dra slöjan av alla heroiska och Lundellskt grabbiga Jack-skildringar av liknande 19-åriga pojkar, vilka endast tycks ägna sig åt att försöka knulla, supa och härma Hemingway i sin banala strävan efter att bli beundrade män?

Så enkelt är det förstås inte heller och allt beror säkert på vem som läser.

Min kamp 4 skildrar i stort sett endast detta år i karl Oves utveckling; en rak, i många stycken frustrerad och  bakfull berättelse.

Men ibland också vacker. Som alltid i naturskildringarna, i de snabba ögonblicksbilderna av vår, av fukt, av kyla, av snö, av mörker. Och som i skildringen av mamman, till vilken Karl Ove återvänder på loven och alltid möter en självklar omsorg och ett vuxet sätt att korrigera ynglingens snedsteg. Mamman träder här fram i en starkare dager än i de tidigare delarna, befriad som hon är av det tyranni som Karl Oves far spred så länge de var gifta med varandra.

Sexualiteten brinner i Karl Oves kropp. Tjejer och kvinnor är enbart objekt. Sex är ett problem, ett hopp, en rit som måste avverkas på vägen. Min kamp 4  erbjuder i det avseendet det mest magnifikt provocerande romanslut jag sannolikt läst någon gång.

Bortom allt detta finns kärleken, faktiskt, till Hanne. Den unga kvinna som står för så mycket annat än sex, ja, egentligen allt annat än sex. Och som är den som verkligen får det att värka och jubla i Karl Oves hjärta, men som också synes vara helt ouppnåelig. Det är henne han tänker på, ständigt. Till exempel under en bussresa en kväll:

Å, här är sången om den unge mannen som älskar den unga kvinnan (…)  Allt gör ont, men ingenting är så skönt. Å, här är sången om att var sexton år och sitta i en buss och tänka på henne, den enda, utan att veta att känslorna långsamt, långsamt kommer att bli mattare och svagare, att livet, det som nu är så stort och väldigt, obönhörligt kommer att bli mindre och mindre, tills det blir en hanterbar enhet, något som inte gör så ont men som heller inte är så underbart.

Just där, efter det stycket, kliver författaren in i sin bok och gör sig synlig: Detta kunde bara en fyrtioårig man ha skrivit. Jag är fyrtio nu, lika gammal som min far var då, jag sitter hemma i lägenheten i Malmö, i rummen omkring mig ligger min familj och sover.

Det är i sådana ögonblick Knausgård är lysande och fascinerande. Må vara att Min kamp 4 som helhet är en smula oengagerande för mig, även om jag förstås kan känna igen mig i mycket. Jag kan dock konstatera att jag sträckläste även den här romanen.

Karl Ove Knausgård: Min kamp 4. Norstedts 2012. ISBN: 978-91-1-303670-0.

Andra recensioner: GP, Jonas Thente i DNNils Schwartz i Expressen, Nina Björk i DN

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s